Vad hände egentligen den 10 juni 2013?

Jag har kikat på besök på webbplatsen från sociala nätverk i Google Analytics och det är lite spännande läsning. Flera av topparna är självklara, till exempel dagar vi har publicerat Partisympatiundersökningen och namnstatistik. Men notera att vi även hade mycket trafik från sociala medier på kvinnodagen, trots att vi inte producerade något särskilt innehåll för just denna dag. Svaret på frågan varför vi hade så mycket trafik den 10 juni har jag inte efter att ha kikat på aktiviteten i våra sociala medier samt i publiceringskalendern. Någon kanske har en idé om vad det kan bero på?

Generellt kan man säga att vi har mer trafik från Facebook till webbplatsen än från Twitter. Under 2013 ökade besöken med 78 procent från Facebook jämfört med året innan och sidvisningarna ökade med 58 procent. 

Topplistan

4 december: PSU:n, 6332 besök via sociala hänvisningar

8 mars: Kvinnodagen, 5598 besök via sociala hänvisningar

10 juni: ? 4212 besök via sociala hänvisningar

4 juni: PSU:n, 3391 besök via sociala hänvisningar

9 december: Välfärd samt Arbetskraftsbarometern, 2856 besök via sociala hänvisningar

(Vi har haft väldigt mycket trafik till baksideskartan i Välfärd 4/2013: Bara Nederländerna slår Sverige i sysselsättningsgrad. På Twitter har den åkt runt en hel del och gör det fortfarande. Bara under december hade artikeln över 4100 besök)

21 januari: Namnstatistik, 1837 besök via sociala hänvisningar

17 januari: Statistisk Årsbok, 1556 besök via sociala hänvisningar

Under 2012 finns det en extra tydlig topp som kan urskiljas i statistiken: 

6 november: På tal om kvinnor och män, 5200 besök via sociala hänvisningar

Stöd vid dyslexi

P har köpt in en programvara som är till stöd om man har dyslexi. Programvaran finns att beställa via Beställarportalen och stöttar i allt arbete som görs vid datorn. Kontaka din enhetschef eller Birgitta på P om du vill veta mer eller vill ha hjälp att ladda ner programvaran.

Hej alla spanare!

Jag skrev tidigare att ni ska skicka spaningar till Anna Nys, men såklart ännu bättre om ni lägger in dem direkt i Sharepopint.

Gullers Grupp har utsetts till Årets Byrå

Se mejl från Gullers vd:

"Till dig som är kund eller på annat sätt möter oss på Gullers Grupp 

Vi vill gärna berätta att vi ännu en gång har blivit framröstade som Årets Byrå, i kategorin stora PR-byråer. 

Det är fjärde gången, de senaste sju åren, som vi vinner tävlingen. Vi är förstås oerhört glada över utmärkelsen. Extra glada är vi eftersom det är tack vare våra kunder som vi vann. Årets Byrå är en branschstudie som genomförs av analys- och konsultföretaget Regi, i samverkan med bl a Dagens Industri. Årets Byrå består av flera delundersökningar. Bland annat kartläggs hur nöjda Sveriges största kommunikationsköpare är med sina byråer och vad som är avgörande vid inköp av kommunikationstjänster. Tack alla ni som tog er tid att svara på frågor om oss!

Gullers Grupp ges högst betyg inom sju av de femton områden som är grund för rankningen. Vi är ledande när det gäller kunskap om digitala medier, kunskap om varumärken, kunskap om kundens marknad, strategisk kompetens, analytisk förmåga, skriftlig förmåga och när det gäller affärsnytta. 

Vi är stolta över att vara Årets Byrå och Sveriges ledande kommunikationsbyrå för samhällsaktörer. Nu arbetar vi vidare för att leva upp till de förväntningar som ytterligare en förstaplats innebär!

Varma hälsningar 

Annika Sjöberg 

vd, Gullers Grupp" 

Intressant och bra om På tal om kvinnor och män: "Statistiskt perspektiv på jämställdhet"

Klippt från bloggen "Informationsgrafik"

Med anledning av programmet Fittstim - Min kamp på SVT (kolla på SVT Play) skrivs och pratas det om feminism och jämställdhet mycket mer än vanligt just nu. En fråga som man ställer sig i programmet är om feminismen har gått för långt. På många plan är svaret nej, men om man är osäker på hur det ligger till med den saken kan statistik kanske avhjälpa tvivel.

SCB ger vartannat år ut boken På tal om kvinnor och män - Lathund om jämställdhet. Senast kom boken ut 2012 och i samband med det skrevs en artikel som summerar lite av statistiken i boken, vill man inte klicka sig vidare för att läsa den så lyder rubriken Jämställdheten trampar vatten och beskriver en ledsam aspekt av det så här:

29 procent av kvinnor i åldern 16-24 år och 22 procent i åldern 25-44 år väljer ofta eller ganska ofta en annan väg eller färdsätt därför att de är oroliga för att utsättas för våld. Motsvarande andel för män i samma åldrar är 5 procent.

För den som vill bygga på sin kunskap om hur det ser ut med jämställdheten i dagens Sverige från ett statistiskt perspektiv är publikationen bra och informationstät läsning. Den finns att beställa i pappersvariant eller ladda hem gratis som pdf på www.scb.se

 

Fyra tydliga trafiktoppar under 2013

I förvaltningsteamet för webbplatsen har vi nu börjat titta användarbeteenden på webbplatsen med hjälp av trafikanalys. På helåret 2013 ökade antalet sidvisningar med nästan 20 procent, jämfört med 2012. Även besöken och antalet unika besökare ökade i linje med sidvisningarna. Under fyra dagar förra året utmärkte sig trafiken genom tydliga toppar. De var:

21 januari - då Namnstatsitik 2012 publicerades
17 april - då Sveriges framtida befolkning 2013-2060 publicerades
4 juni - då Partisympatiundersökningen, maj 2013, publicerades
4 december - då Partisympatiundersökningen, november 2013, publicerades

Vi har särskild bevakning på publiceringen av PSU:n, men om sajten går ner när exemeplvis befolkningsprognosen publiceras (som genererade mest trafik förra året) riskerar vi också badwill från användarnas sida.

Dagar med minst trafik var framför allt några lördagar i slutet av året, samt på julafton. Inga riktiga bottennapp på vardagar har kunnat urskiljas på grov nivå.

Webbråd för ingången Lämna Uppgifter på scb.se

Under 2014 kommer vi på KOM att samordna ett webbråd för att förbättra ingången Lämna uppgifter på scb.se. Förbättringarna gäller såväl innehåll och språkligt uttryck som sidstruktur, grafik och design. Webbrådet är en fortsättningen av gruppen Uppgiftslämnarnätverket som under 2013 undersökte uppgiftslämnarkommunikationen. Nätverket formulerade förslag på klarspråksbearbetade versioner av missiv och uppgiftslämnarsidor för två undersökningar, samt förbättringar av den allmänna informationen till uppgiftslämnare på scb.se. Förbättrings­förslagen för den allmänna webbinfon till uppgiftslämnare är de enda som säkert går att göra verklighet av under 2014 och därför justerar vi nu fokus för nätverket och omvandlar det till ett webbråd för den allmänna informationen på ingången Lämna uppgifter.

Via mejl har vi nu frågat ett antal avdelningar om att utse en person att ingå i webbrådet.

 

Målet med webbrådet och dess uppdrag att göra det lättare för uppgiftslämnare som besöker scb.se att få svar på frågor som

·         Hur är det att vara uppgiftslämnare?

·         Hur gör jag om jag inte vet vilken undersökning jag är med i?

·         Vad är vitsen med att vara med?

·         Vem ska jag kontakta för att få hjälp?

·         Vem står bakom undersökningen?

Det här är frågor som många uppgiftslämnare har men idag inte får svar på på något bra sätt på scb.se.

Webbrådets uppgift är att

·         bidra med kunskaper och erfarenheter om insamlingsprocessen och uppgiftslämnarnas situation

·         föreslå förbättringar

·         granska och lämna synpunkter på förbättringsförslag.

Kravprofilen för de som ska delta har vi formulerat så här. Personerna i webbrådet bör

·        vara intresserade och kunniga om uppgiftslämnarkommunikation på webben

·         ha kunskap om uppgiftslämnarnas situation, gärna genom direktkontakter med uppgiftslämnare

·        ha kunskap om insamlingsprocessen från SCB-sida

Matfokus!

Jag och Raitis har varit i Örebro för att smaka av menyn som kommer att bjudas på under SCB-dagen. För att inte avslöja för mycket om denna lägger vi inte upp bilder på maten. Däremot vill vi gärna berätta att fokus ligger i närproducerat och/eller ekologiskt både för mat och dryck. Det finns gott om lokala producenter som Conventums kökschef Micke har kontakt med och vi tror att det här kommer att bli ordentligt bra!

Ny omvärldsanalytiker på KOM

Anna Nyströmer tar över som vår omvärldsanalytiker efter Monica. Det blir super tror jag! Anna kommer att ta kontakt med alla spanare och tillsammans med er diskutera hur arbetet ska läggas upp. Men alla ni som har spaningar redan nu - förse Anna med dem!

Välkänd trio skapar nytt restaurangkoncept i Garnisonen

Här kan du läsa om framtidens lunchrestaurang i Garnisonen: http://www.fastighetssverige.se/artikel/valkand-trio-skapar-nytt-restaurangkoncept-i-garnisonen-13889/

John är AC nästa vecka

Nästa vecka är jag (Lisa) ledig och John vikarierar som avdelningschef . Tyvärr är uppkopplingen där jag är (Skenshyttan utanför Säter) nästa vecka urusel så att mejla med mig kommer kräva stort tålamod, men jag finns alltid tillgänglig på min mobil: 070 716 73 93.

Förtroende för svensk statsförvaltning - vems och för vad?

I onsdags var jag på frukostseminarium om förtroende för statsförvaltningen, anordnat av Uppsala universitet. (Följ länken för inspelning från seminariet och föreläsarens presentation.)

Förtroende är betyg på hur väl en myndighet sköter sitt uppdrag

Professor Torsten Svensson föreläste om vad förtroende är och hur man får det. En sak jag tyckte det var intressant för SCB:s del var vad som ger förtroende för myndigheter. Forskningen visar att personers förtroende bland annat är deras bedömning av myndighetens förmåga och kompetens, transparens och betyg på hur bra myndigheten har “skött sin uppgift”. Men hur bedömer man hur väl en myndighet har klarat av det den är satt att göra? Det beror så klart på vad folk uppfattar att myndighetens uppgift är och hur de uppfattar framgången.

 

Men vad är uppdraget? Och hur bedömer folk hur bra det går?

Svensson illustrerade med några exempel: Polisen får alltid högt förtroende i mätningarna eftersom man uppfattar att Polisens uppgift är att hålla lugn i landet och man upplever graden av lag och ordning i Sverige som hög, alltså gör Polisen ett bra jobb. Migrationsverket och Försäkringskassan får alltig lågt förtroende, baserat på en allmän uppfattning av att det inte funkar bra inom deras områden. Det är också känt att personer som har personlig erfarenhet av handläggare på Försäkringskassan ger dem betydligt högre förtroende än personer som inte har det. Svensson nämnde också att det sägs att allmänheten har högre förtroende för HM än för frivilligorganisationer, vilket förklaras av att HM i förhållande till frivilligorganisationerna har en väldig enkel uppgift att lösa.

 

Borde fler veta mer om SCB?

Här kanske det finns en förklaring av paradoxen mellan högt förtroende för SCB och låg kännedom om vad vi gör: Kan det vara så att den låga kännedomen om vårt uppdrag ger låga förväntningar på vad vi ska åstadkomma vilket i sin tur ger ett högt betyg? En lekmans spekulationer, visst, men det är långt ifrån bara detta som talar för att SCB har mycket att vinna på bli bättre på att berätta mer om varför vi finns och vad vi gör.

 

Hur bygger man förtroende inifrån?

Efter föreläsningen diskuterade Svensson med Gert Lundblad, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, och Ulla Petersson Imnell, kommunikatör/samordnare på Migrationsverket. Några intressanta punkter:

• Allmänhetens förtroende bygger man bäst upp inifrån med början i förtroende mellan kollegor.
• “Den statliga värdegrunden är kanonbra!” På Försäkringskassan använder man den för att öva förtroende genom att träna på att tillämpa de sex principerna på vardagssituationer. På Migrationsverket diskuterar man t.ex. hur man kan tillämpa principen om handlingsfrihet mer.
• Förtroende har också med de interna processerna att göra. På FK ställer man om från produktionsprocesser till kunddrivna processer. Mindre “pinnjakt”, mer verklig kvalitet.
• Maktförhållanden är en stor komponent i förtroendet mellan medborgare och myndigheter. Relationen är ju inte jämlik. Måste diskuteras! Här kan också den statliga värdegrundens principer vara ett stöd.
• På Migrationsverket försöker man låta grundinställningen “respekt för människan” genomsyra allt. Till exempel kan det handla om perspektivskifte: “förkorta väntetiden” i stället för “förkorta handläggningstiden”. Det betyder ju samma sak men man formulerar målet ur de sökandes perspektiv.
• Vardagsdiskussionerna, så konkreta som möjligt, är viktigast!

 

Inte bara göra bra utan motivera det bra också

Gert avslutade med en sedelärande anekdot. Det var tågkaos i Uppsala, hans tåg var 2 timmar sent så han och en kollega hoppade på ett annat tåg för att hinna med bytet i Stockholm (de bor i Norrköping). Tåget visade sig vara X2000 som bara stannade för att släppa av folk. De fick åka med utan att betala extra, det var ju bra, men det Gert reagerade på var hur tågmästaren motiverade beslutet: “Nu gör jag ett undantag men inför nästa gång vet ni vad som gäller!” Tågmästaren försökte uppfostra dem, så upplevde Gert det i varje fall. Hur påverkar det här förtroendet? Sensmoral: Det räcker inte att göra nåt bra, man måste motivera det bra också. Tågmästaren borde ha använt principen om handlingsfrihet i stället. Nu hann Gert inte gå in på hur men min tolkning är att ett mer förtroendeskapande beteende från tågmästaren hade varit att visa total förståelse för att Gert och hans kollega i kaoset hoppade på ett tåg de inte hade rätt att åka med.

Seminarium om varumärkesbyggande i sociala

Rapport från ett frukostseminarium som Sara deltog på i fredags:

Seminarier riktade sig i första hand till personer som arbetar med employer branding (arbetsgivarvarumärket). Temat är aktuellt på SCB då arbetet med arbetsgivarvarumärket hos P leder till allt fler kontakter mellan P och KOM. Intressanta frågor som kom upp under seminariet:

-          Vilka berättelser kan vi berätta och i vilka kanaler passar de?  Vilka kanaler gör vilket jobb?

-          Hur ser det varumärkesstärkande arbetet ut på SCB? Skiljer sig Consumer brand jämfört med Employer brand? Kan P och KOM arbeta närmare vad gäller vilka budskap vi kommunicerar i olika kanaler?

-          Hitta sätt att förstärka budskap: Man litar mer på privatpersoner som talar gott om ett varumärke än på ett varumärke som talar gott om sig själv.

-          Lär från de bästa i olika branscher och identifiera framgångsfaktorer.

-          Glöm ej uppföljning!

 

”Först när man sett någonting tre gånger tar man action. När vi spyr på vårt material, först då har det nått målgruppen. Gör en kampanj flera gånger under ett år. När målgruppen är trött på budskapet, då har det satt sig.”

 

Framtida behov för SCB: Kolla med social media tracking hur långt ifrån snacket på nätet är om oss, från hur vi vill  att det ska vara, samt strategi för att minska detta eventuella glapp.

Bra respons från Gullers!

Det intensiva och korta samarbetet med Gullers avslutades med ett överlämningsmöte i fredags. Det har varit ett mycket lyckat samarbete tycker jag! Gullers hade en vecka på sig att sätta sig in det tjänsteutbud som vi tagit fram på KOM, vår vision, arbetsordning, intervjuerna med de interna kunderna och prioriterade områden samt SCB:s vison och verksamhetsplan. Deras uppdrag var att ge oss återkoppling på det föreslagna tjänsteutbudet, vad som saknades och vad vi borde prioritera upp eller ned. De tyckte att vi hade gjort ett  gediget  jobb med tjänstebeskrivningarna och tjänstegruppen fick mycket beröm.  De tyckte också att  hur vi valt att genomföra förändringsprocessen var genomtänkt: alltifrån SWOT-analys, omvärldsbevakning (rapporter, möten m.m), gemensamt internat fär vi tillsammans identifierat de stora utmaningarna, tjänstegrupp och läsgrupp. Det är viktigt att grundarbetet är gediget för att  vi ska lyckas med det vi vill, menade Gullers!

Idag på eftermiddagen ska vi träffas i AD för att ta ställning till det som Gullers har föreslagit. Under veckan kommer vi sedan att fortsätta diskussionerna och i slutet av den här veckan kommer vi att presentera vårt framtida tänkta tjänsteutbud.

Det har varit inspirerande och roligt att jobba med Gullers och superkul att höra hur bra de tycker att tjänsteutbudsgruppen (inkl. alla intervjuerna) har jobbat. Tack alla för bra insatser här! Jag instämmer i det Anna Nil. skrev häromdagen:

 ” mycket bra magkänsla:  – vi har en jättebra process igång, och tillsammans står vi inför en spännande och intressant vår. Det är nu vi formar komavdelningen 2016!”

Varför Conventum?

Det kommer in funderingar kring varför vi väljer att arrangera SCB-dagen på Conventum och inte på annan konferensanläggning i Örebro. Jag ska förklara anledningen till detta, förutom att vi i projektgruppen tycker att det är en bra lokal med fantastiskt bra möjligheter.

Som alltid måste vi upphandla konferenslokaler enligt avropa.se. Den enda anläggning som kan ta emot 1360 personer i parkettsittning i Örebro Län är Conventum. Oavsett om vi skulle hålla en dag i biosittning (dvs utan gruppdiskussioner, bara sitta och lyssna) så finns det ingen annan anläggning som har kapacitet att ta emot oss allihop. Kika gärna in på avropa.se om du är intresserad: http://avropa.nu/Hitta-ramavtal/Konferenshotellochkursgardar/Orebro-Lan/Orebro-dagkonferens1/

Det känns i stort väldigt bra med logistiken för att allt ska fungera på bästa sätt under dagen. Teknikerna (Univentum) som arbetar med Conventum har genomfört arrangemang i samma omfattning och liknande form ett stort antal gånger tidigare, senast på Lärardagarna i höstas. Samarbetet mellan kökschef och projektledare på Conventum är mycket bra och det känns på riktigt som att alla inblandade vill att denna dag ska bli så bra som möjligt för SCB.

Vi i projektgruppen arbetar för att göra denna dag värdefull för SCB.s medarbetare med fokus på att Den röda tråden ska löpa genom hela dagen!

Eftersom det bara kom ett (av tre möjliga) svar  på vår direktupphandlingsförfrågan blev valet lätt! Det blev Guller grupp (http://www.gullers.se/)  som kommer att hjälpa oss att identifera vilket tjänsteutbud vi ska erbjuda 2016. I Gullers uppdrag ligger också att hjälpa oss att gruppera tjänsterna. Så här är det beskrivet i anbudet:

"Gullers Grupp sätter sig in i SCBs kommunikationsavdelnings tjänsteutbud, arbetsordning och visionsdokument. Vi kartlägger och analyserar hur de korresponderar mot varandra och vad som eventuellt saknas, samt kommer med förslag på utvecklingsmöjligheter för tjänsteutbudet. Resultaten presenteras under ett muntligt möte med kommunikationsavdelningens ledningsgrupp slutet på vecka 7."

Här hittar ni hela anbudet om ni vill veta hur vi har tänkt arbeta tillsammans med Guller:
P:\Data\KOM\GEM\KOM_LED\Organisation och ansvar\KOM organisation\Organisationsförändringar KOM\Förändringsarbete 2014\Gullers grupp

Nära delnings-rekord på Facebook

Järnvägens längd i ett hundraårsperspektiv som lades ut igår eftermiddag har nu på morgonen delats 234 gånger, setts av 29 334 personer och gett oss 80 nya SCB-gillare. Dessutom diskuteras den flitigt. Kul! (En god tvåa bakom Arbetslösheten i Norden från i maj förra året som delades 527  gånger.)

Publicering betyder varken framgång eller avslut

En intressant text från webbrådgivaren Fredrik Wackå:
 

"Inget är uppnått för att innehållet är publicerat. Det är först då det börjar, eller i värsta fall inte tar sig alls. Hur teoretiskt fint detta än må låta är det fortfarande en av de riktigt svåra sakerna för många webbredaktörer att fullt ut förstå.

Den här öppna spisen gav mig anledning att fördjupa diskussionen om effekt på en kurs i veckan

En webbredaktör kan jobba på många olika sätt och med många olika förutsättningar. Vissa är naturligtvis flyhänta proffs med koll på omvandlingsvärdet på varenda länk. Men många delar sin tid med andra arbetsuppgifter och de arbetar med intranät, myndighetssajter eller b2b-sajter där tanken på effekt inte är lika naturlig.

Men oavsett sajt är ju sanningen denna: Publicering av innehåll är vare sig en framgång eller ett avslut. Publiceringen kan jämföras med att plugga till en tenta — det är viktigt, det måste bli rätt, det kan vara jobbigt och intressant, det ger oss naturligtvis kunskap. Men huruvida plugget har lyckats avgörs av resultatet på tentan, i varje fall om målet är en examen.

Webbredaktörens examen är fler kunder, nöjdare medborgare, effektivare medarbetare eller något annat viktigt. Webbredaktörens tenta är huruvida den enskilda sidan — dess texter, bilder och övriga innehåll — konkret bidrar till detta viktiga.

Så långt uppfattas resonemanget nästan alltid som logiskt, tror jag. Fast det kräver att vi kastar åratal av massmediala paralleller kring nätet i soptunnan. Att något ”väcker intresse” är inte gott nog. Det är effekten som betyder något. Och det är här den öppna spisen kommer in i bilden.

De hade uppenbarligen publicerat en instruktion med en önskad tydlig effekt. Men publiceringen (metallskylten) var lika uppenbart inte nog. Av någon anledning skapades inte den önskade effekten, och innehållet behövde förändras (papperslappen). Jag inbillar mig att ett brandlarm klart tydliggjorde problemet…

Vilket är brandlarmet på din sajt? Indikationen på att effekten inte uppnås? Att ”det står där” räcker inte.

Vad skapar "flow"?

Några av oss lyssnade på Erik Fernholm i måndags när han pratade om arbetsglädje. Det var på många sätt en tänkvärd föreläsning tycker jag. Han slutade sin föreläsning med att prata om hur man skapar flow och motivation i arbetet och Åsa O har sammanfattat de enligt Erik fyra vikigaste nycklarna för at t nå detta:

1. Tydlig målbild, hur ser det ut när det är bra, vad kommer du att känna när du är i mål
-> visualisera det för dig

2. Det måste vara en bra balans mellan utmaning & kontroll. Utmaningen ska inte vara för svår, inte eller för enkel, och du ska känna att du har kontroll.

3. Vi behöver tydlig/direkt feedback, återkoppling -> ta t ex fram en checklista som kan bockas av, viktigt att veta att vi är på rätt väg.

4. Vi kan bara göra en sak i taget, se till att ha fullständig koncentration, även om det är i kort perioder i taget. Det tar 6-14 min att komma tillbaka till sin koncentration, om man blir avbruten -> Jobba fokuserat  15min, sen paus 2min, osv.

Kvällen på PUNKT Medis

Jag möttes av en liten, men ack så intresserad grupp människor på PUNKT Medis i tisdags kväll för seminariet Eget företag UNG. På plats fanns femton ungdomar med olika bakgrund och intressen som lyssnade spänt på allt som sades!

Nyföretagarcentrum, eller Start-up Stockholm som de nu heter, skulle inleda kvällen med dök aldrig upp:

"Då kan vi dra det första resonemanget om hur det är att vara egen företagare!" utbryter en tjej som menade att man kanske alltid kommer ha kort om tid.

Ja, för det är en väldigt massa saker man ska tänka på. Före min presentation pratade Coompanion, Skatteverket och ALMI om sina respektive verksamheter och vilken hjälp blivande företagare kan få av dem. När det var dags att representera SCB fick jag för ovanlighetens skull frågan:

"Vad gör SCB här egentligen??"

Några började skruva på sig och kände kanske i denna stund mest för att gå hem... MEN, icke då! Intresset som från början var ordentligt svalt tog en helomvändning vilket kändes otroligt kul! På frågan jag ställde om man tror att statistiken som finns tillgänglig på scb.se kostar någonting var det en klok tjej som sa:

"Det är väl en medborgares rättighet att få tillgång till statistiken? Vi betalar ju skatt!"

Syftet med denna presentation var att lyfta fram vilken nytta man kan ha av scb.se inför en företagsstart. Till exempel demonstrerade jag befolkningsstatistiken på regional nivå och visade hur man kan ta reda på information om företag inom olika branscher. Jag berättade även om företagsregistret, SNI-koder och om uppgiftslämnarplikten man har som företagare. Dessa områden ska man ha kännedom om innan företagsstart så att man slipper otrevliga överraskningar.

/Cecilia